Thomas a Kempis, Om Kristi efterföljelse. Översättning Bengt Ellenberger, Catholica 2005. ISBN 91-86428-39-X. 391 sidor. Pris 179 kr.

Om Kristi efterföljelse är kanske kristendomens mest lästa andliga bok efter Bibeln. Det talas om 3000 upplagor. Det är en samling korta sentenser om det andliga livet som skrivits av en anonym munk på medeltiden. Den har getts ut i ny svensk översättning av Bengt Ellenberger av förlaget Catholica. Det finns två goda skäl att köpa den även om man redan har en äldre utgåva. Det första är att Bengt Ellenbergers utmärkta översättning utgår från en äldre handskrift än de som används av tidigare översättningar. Man vet nämligen numera att denna andliga handbok är betydligt äldre än Thomas a Kempis, som var en munk och skrivare på 1400-talet. Han skrev sitt namn på en handskrift med texten, men numera känner man till en handskrift från mer än 100 år före Thomas död. Det andra goda skälet är den utförliga inledningen av karmelitbroder Wilfrid Stinissen, som av egen erfarenhet berättar hur denna berömda andliga handbok är en del av karmelitanskt klosterliv, samtidigt som den inspirerar också lekfolk utanför klosterlivet.

Om Kristi efterföljelse består av en rad korta meningar och påståenden som är grovt indelade i kapitel i fyra böcker i ett slags dialog mellan lärjungen och Herren. Den fjärde boken handlar om eukaristin eller nattvarden och är särskilt aktuell i katolska sammanhang just nu under det år som vigdes åt eukaristin av förre påven Johannes Paulus II. Stinissen skriver att ”den som vill förbereda sig till att fira eller mottaga eukaristin finner här allt han behöver.” De övriga tre böckerna består av korta meningar som handlar om litet av varje. Det är meningar som talar till hjärtat, inte till hjärnan. ”Hellre vill jag känna hjärtats förkrosselse än veta hur den skall beskrivas”, lyder mening nummer 9.

Det här är inte bara en bra bok utan en text som i många århundraden har varit och fortsätter att vara en del av otaliga människors andliga liv.

-Det är varje år en glädje att under fastan åter få lyssna till högläsningen av boken Om Kristi efterföljelse i vårt refektorium under kvällsmaten, skriver pater Stinissen.

-Jag har varit med om det mer än femtio gånger och har alltså en viss förtrogenhet med boken. Den skapar ena alldeles speciell atmosfär i matsalen och manar oss varje år igen till förnyad besinning, skriver han.

--Det paradoxala med denna bok, påpekar Stinissen, är att den, trots att den är präglad av typsik klosterpiritualitet, och en uttalat kontemplativ sådan, gärna och flitigt läses av lekmän, även i vår tid då man noga vill skilja mellan kloster- och lekmannaspiritualitet. Jag tror till och med att den blir mer läst av lekmän än av klosterfolk, skriver Wilfrid Stinissen.

Det är uppenbart att vår tids vanliga kristna känner ett behov av att ösa ur den kristna traditionens djupaste andliga brunnar. Förre påven Johannes Paulus II betonade att ingen kristen kan nöja sig med ett ytligt böneliv i det moderna samhället. Många av dessa djupaste brunnar finns i klosterlivet i form av texter som delar med sig av andliga erfarenheter. Flera av dessa är anonyma, just som Kristi efterföljelse. Boken Om Kristi efterföljelse vädjar till känslorna och är på många sätt typisk för den senmedeltida andligheten, som betonade känslorna och ett känslomässigt deltagande i Jesu egna känslor och i hans lidande. Vår egen heliga Birgitta hör till samma känsosamma andliga värld. På många sätt kanske denna senmedeltida andlighet kan passa bra för människor i vår tid som inte nöjer sig med torra trossatser utan vill uppleva och erfara det andliga livet. Denna nya utgåva presenterar Om Kristi efterföljelse på ett förnämligt sätt för vår tids hungrande svenskar.

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/05-04-26

you are viewing our old webpages : Go to our new website ...»